...går och går.
Imorgon har barnen skolavslutning och jag har 38 timmars jobb kvar innan friveckan med efterföljande semester:)
Så på måndag morgon go vänner är det en lättad Frimanska som åker hem!
A kämpar på med sitt finger och "tutan" på den blir mindre och mindre.
I fredags fick de plocka bort stygnen då de höll på att växa fast i vävnaden.
Skulle egentligen inte gjorts förrns i måndags men det kunde inte vänta.
Det var första gången han hade riktigt ont i det, kan inte varit så skönt att de drog i fingertoppen?!
Tillökning i voljären har det blivit.
En gul Kakarikihanne som har lite hyss för sig och gapar en del.
Inte högt tack och lov!
Några skräniga enna vill jag inte ha, inte grannarna heller skulle jag tro;)
Så småningom blir det en artfrände till och då lugnar han sig.
Om inte tidigare, de är rätt behändiga och charmiga som få!
Vidare har jag satt in holkar fast jag tänkt att INTE göra det.
Men då de började gå lös på "inredningen" insåg jag att det nog var tvunget ändå.
De försökte göra in/utgången till voljären större bl.a och den vill jag inte ha större!
Inga glipor till vintern tack.
( det blir till att förbättra vid tillfälle så de inte kan, klä in ut/ingångshålet med plåt eller något.
Dessutom reds det hej vilt och då de acklimatiserat sig så bra och ätit upp sig sedan i våras
ändrade jag mitt beslut om att det inget skulle bli förräns till nästa vår.
Sedan var det ju det här med att ha många holkar i samma fågelhus?
Tidigare i våras var det ju lite kaosartat med undulater som besökte andras holkar och gav sig på ungar.
Hoppas det inte blir så nu bara!
Ger det en chans till, hoppas att de lärt sig att försvara sina revir bättre, annars blir det väl att bygga ut igen så man kan dela på dom under ruvning och frammåt...
Än så länge verkar det gå bra.
De har bestämt sig för vilka holkar de vill ha och det är inga nämnvärda bråk som det var de två första dagarna.
Alla har valt, frid och fröjd än så länge.
Violhanen har likt i våras två donnor.
Samma donnor dessutom.
Sin violhona och den engelska Agda:)
Jädr...s den annan hane som ens tänker på att kurtisera någon av dom!
Den gula honan myser med den gulgröna ungtuppen och den stjärtlösa engelska honan får pussar av regnbågshannen och henne ser man inte mycket av nu.
Hon sitter mest inne i sin utvalda holk och tillåter ingen annan än honom att titta in trots ihärdiga besök av den engelska grå.
Den A fick av mig som tack för hjälpen är en riktig slarva och tillåter de flesta av hanarna att komma nära och mysa.
Men hon bestämmer väl sig snart hon med kan jag tro;).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Direkt jag klev ur bilen bredvid trekanten med gula blommorna hörde jag det dova surret och jag rös från topp till tå. Nästan omgående får j...
-
När jag gick ut till lådan å hämtade tidningen blåste det ljumma vindar genom husen på Missionsgatan. Så skönt det var! Trodde ju jag skulle...
-
varit lång och innehållsrik. Fått mycket gjort här hemma mellan varven. Tankarna har varit ofta, ofta på ett speciellt ställe. Jag har vänta...
-
När man är nere är det bara att börja klättra, var det någon som sa! Nu gör jag det! Hej så länge!
-
Jag har ju sagt att jag är en hejjare på att minnas ansikten? Om jag så bara möter någon, någonstans, någongång. Det är inte så roligt alla ...
-
ligger magsjuk. Feber.
-
Möte innan jobbet idag. Börjar ett. "Ramidamdan" kommer vid tolvåtjugosnåret så tar vi sällskap dit. Även om vi inte alltid pratar...
-
Benny ! Vid halvelvatiden på fm stoppade jag in honom i buren och det var med en klump i halsen som jag rattade in mot veterinären igen. A o...
-
Efter att ägnat halva dagen åt egna grubblerier lägger jag det åt sidan och tar några djupa andetag och blundar. Det världsliga får ge vika...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar