Attans!

Håll och huggkänslan har kommit tillbaka i vänstra sidan i midjan. Hade ju det för några månader sen som höll i sig några veckor. Inatt var det mera som träningsvärk för det kändes bara när jag skulle resa mig upp. Nu känns det hela tiden...nåja.
Igårkväll försvann strömmen här i en sisådär tjugo minuter. Rackarns att det hände preciiis när ungarna skulle te å somna. Ett illvrål uppifrån om att jag skulle komma och hämta dom hördes innan ens min hjärna ordentligt registrerat att det vart svart, hahaha. Och jag tog ficklampan på nattduksbordet och skulle göra just det, men vilka stod bredvid mig redan? Det bara skramlade ju till nerför trappen i mörkret. Jag kan förstå deras rädsla för det blir verkligen andlöst mörkt! Och bortåt Skedehållet blinkade det på himmlen. Fast vi hörde inga muller. De små liven somnade jämte mig så småningom för det hade bara inte gått att få Mosing att ligga i sin säng ens efter att strömmen kommit tillbaka. Berorpå om vi får henne att ligga där ikväll? Får väl se.