95 år fick hon bli. Igår natt gick hon bort. Så lik min morfar.
Varenda gång jag passerade Strängnäs drog blicken mot det ställe hon bodde. Tänkte varje gång att det skulle vara kul att träffa henne igen. Nu blir det inte så. Min blick kommer ändå att vändas dit nästa gång jag drar förbi, mot kyrkogården till momor och morfar eller Mariefred eller Åkersstyckebruk. Fast man brukar ta hela rundan när man ändå är där för annars känns det tomt...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
VAD är det här för något? Kallas för Mallrikar och är i lera visst. Kolla här: http://www.ufo.se/blogg/index.php?entry=entry080604-232022 Ja... -
1298 kronor i sportaffären blev 645 kronor på H&M istället! (jacka å termobyxor) Kunde säkert pressat ännu mera någon annanstans men det...
-
När man är nere är det bara att börja klättra, var det någon som sa! Nu gör jag det! Hej så länge!
-
Tagen m blixt inne ikväll... ska bli spännande att se honom ( Filip) ute i dagsljus. Fast han måste vänja sig v de andra först. Bilder p... -
Jag har en sådan! Lade undan den i en ask redan i början på förra året. Kände direkt att det va något mysko med den när jag kom hem. Undrar ...
-
...jag brukar gå till fåglarna å släppa ut dem när barnen går till skolan. Så inte denna morgon. Låg kvar i värmen under täcket och somnad...
-
...kan få helt olika färgställningar och det är det som fascinerar mig:) -
Ja, det får man göra ibland. Vad är nackdelarna i en del man gör/ vill/ ska/ bör/ önskar och vad är fördelarna? Och varför är det alltid lät...
.jpg)
.jpg)
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar