95 år fick hon bli. Igår natt gick hon bort. Så lik min morfar.
Varenda gång jag passerade Strängnäs drog blicken mot det ställe hon bodde. Tänkte varje gång att det skulle vara kul att träffa henne igen. Nu blir det inte så. Min blick kommer ändå att vändas dit nästa gång jag drar förbi, mot kyrkogården till momor och morfar eller Mariefred eller Åkersstyckebruk. Fast man brukar ta hela rundan när man ändå är där för annars känns det tomt...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Direkt jag klev ur bilen bredvid trekanten med gula blommorna hörde jag det dova surret och jag rös från topp till tå. Nästan omgående får j...
-
En kär vän skrev till mig å sa att det är något konstigt på min blogg? Det skulle visst öppna en massa fönster när denne går in här...gör de...
-
God eftermiddag :) Har varit en ruskigt lång paus i bloggandet. Så mycket som hänt och så mycket att bearbeta. Nu har det mesta fallit på...
-
Sinnena vaknar. Så efter besöket hos kiropraktorn idag flödar blodet ännu bättre och det hjälper ju också till. Lite öm dock. Och med syreti...
-
...som är upptrampad till Eksjö, önskas gro igen efter imorgon dag! STOR KRAM!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar