Den här friveckan har varit så skön att ha. Den har räckt länge på något vis.
Inatt fick jag stänga så kattluckan inte kunde öppnas för den obehöriga svarta katten. Han har kommit in förr. Kl tolv inatt hörde jag Jörgen fräsa o morra i hallen. Jag knackar till på rutan och får se den svarta springa iväg runt knuten vid boden. Jag vill inte ha honom här och det blir slagsmål inne, usch. Harry tål dom och han vet ändå vart han hör hemma. Han är bara här och sover och tar sig en munsbit ibland...faaast jag brukar inte tillåta andra katter, men med Harry är det på nåt annat vis Mina bråkar inte med honom och han stör inte heller. Märks knappt. Rätt vad det är kommer han någonstans ifrån, sträcker på sig, säger hej och går hem...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Direkt jag klev ur bilen bredvid trekanten med gula blommorna hörde jag det dova surret och jag rös från topp till tå. Nästan omgående får j...
-
Jag har ju sagt att jag är en hejjare på att minnas ansikten? Om jag så bara möter någon, någonstans, någongång. Det är inte så roligt alla ...
-
Jag behöver väl inte tala om vilken som är fejk? (klicka på bilden) se även här i ett tidigare inlägg http://lindafriman.blogspot.com/2008/...
-
... jag vill inte. Bara sova. Svart och ledsen inombors......................... Så kommer kvällen och det lättar i sinnet. Det är så de...
-
Foto: http://www.sunkit.com/museum/artister/eldorados/index.shtml HAR ni tittat i era gömmor efter den här lilla plattan ännu? Solen vräker ...
-
Nä, det är det ju inte! Måndag alltså! Men måndagskänsla är det denna torsdag. Och om vi backar till Rubriken på detta inlägg så kan jag be...
-
Jag har en sådan! Lade undan den i en ask redan i början på förra året. Kände direkt att det va något mysko med den när jag kom hem. Undrar ...
-
...var tillfälligt ute när jag städade holkarna och fyllde på med nytt fräscht spån. Stilla tyst och så fint satt denna och väntade medan...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar