Att vakna efter sista natten och på friveckans första dag brukar inte vara med någon större dramatik.
Naturligtvis är man skitslut och har som regel inget speciellt inplanerat denna dag.
Som en vän säger: En bara- vara- dag.
Ca tio över tolv vaknade jag med ett ryck.
På med kläderna, en snabb kiss på toa och så ut till fåglarna!
Där såg jag direkt att allt inte var som det skulle.
Ägget som var var färdigöppnat igår (bara att trycka sig ut kvar) låg utanför boet, utom räckhåll från moderns värmade kropp.
Den borde vara ute helt vid det här laget.
Locket var borta från ägget men kycklingen låg kvar som formad av ägget fortfarande.
Jag smög in och tog upp det.
Kände på kycklingens iskalla skuldra.
Tyckte mig ana en svag, svag rörelse men var osäker om det blev så för att jag tog upp den.
Trodde faktiskt att den var död.
Jag kupade handen runt den och blåste försiktigt varmluft i den.
Då anades på nytt en rörelse, men så liten att den inte kändes alls i handen.
Jag fortsatte andas värme på den och gick in.
Tog fram hårfönen och började blåsa, först på utsidan av min hand.
Ungen kändes hopplöst iskall.
Ingen skönjbar andning.
Stel.
Efter ett par minuter ryckte det till i huvudet och den rätade ut sin lilla tunna hals från sin låsta position som de har när de ligger i ägget, vriden ner mot bröstet bredvid vingen.
Staxt efter sprätte det till i ett ben.
Efter ca fem minuter började den pipa.
Sen gick det fort.
Färgen spred sig ut i fötterna och de tunna blodådrorna syntes där det förut varit kritvitt och stelt.
Ytterligare fem minuter senare bar jag ut den till de andra.
Som den pep och sprattlade!
Pappa tupp burrade genast upp sig och attackerade nykomlingen i boet.
Det var väldigt dumt gjort och mamma höna blev ursinnig!
Det blev en rasande jakt ute i fågelhuset och de övriga 4 ungarna flög omkring som bollar där de stora for fram!
Efter många varv gick hon raka vägen till den pipande lilla varelsen och lade sig och de andra fyra kröp genast under henne tillsammans med sitt nya syskon.
Kvar i andra änden på golvet satt en snopen tupp och hämtade andan efer den vilda jakten!
Jag gick ut.
En halvtimme senare gick jag tillbaka och kollade läget.
Då låg han hos sin familj igen och hjälpte till att värma sina små :)
Solsken!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Direkt jag klev ur bilen bredvid trekanten med gula blommorna hörde jag det dova surret och jag rös från topp till tå. Nästan omgående får j...
-
När jag gick ut till lådan å hämtade tidningen blåste det ljumma vindar genom husen på Missionsgatan. Så skönt det var! Trodde ju jag skulle...
-
varit lång och innehållsrik. Fått mycket gjort här hemma mellan varven. Tankarna har varit ofta, ofta på ett speciellt ställe. Jag har vänta...
-
När man är nere är det bara att börja klättra, var det någon som sa! Nu gör jag det! Hej så länge!
-
Jag har ju sagt att jag är en hejjare på att minnas ansikten? Om jag så bara möter någon, någonstans, någongång. Det är inte så roligt alla ...
-
ligger magsjuk. Feber.
-
Möte innan jobbet idag. Börjar ett. "Ramidamdan" kommer vid tolvåtjugosnåret så tar vi sällskap dit. Även om vi inte alltid pratar...
-
Benny ! Vid halvelvatiden på fm stoppade jag in honom i buren och det var med en klump i halsen som jag rattade in mot veterinären igen. A o...
-
Efter att ägnat halva dagen åt egna grubblerier lägger jag det åt sidan och tar några djupa andetag och blundar. Det världsliga får ge vika...
1 kommentar:
För någon timme sedan hittade jag den lilla ungen ihjälhackad.
Pappa tupp tillåts numera inte ens titta åt mamma höna och deras 4 kvarvarande ungar! Gör han det jagas han varv på varv och hon blåser upp sig som en ilsken struts! Undrar hur många bett/ hack han fått ikväll? Hoppas han lär sig läxan och ger sjuttsingen i dom. Hoppas även att de är sams imorgon igen...
Skicka en kommentar