Köttbullar, falukorv och...

... makaroner, är det inte mumsigt i sin enkelhet?
Det sitter jag och glufsar i mig i skrivande stund.

Igår var suss och jag till Lessebo en sväng, eller närmare bestämt strax utanför hos Stjärnåsen´s.
Hade väl tänkt EN UNDULAT TILL!
Men så blev det inte.
Känner mig rätt nöjd om jag ska vara ärlig.
Det sitter 16 sådana därute nu och två kakariki, härligt gula och fina, roliga!
Däremot fick jag syn på de mest bedårande små jag sett!
Så nu ilar det runt två små Kinesiska dvärgvaktlar därinne på golvet:)
Inte mycket större än vanliga höns nykläckta kycklingar och de är fullvuxna!

Andreas snickrade ihop ett krypin i ett hörn i form av en hylla som tak, som skydd mot bajset från de som sitter ovan;). Där under har jag fyllt upp med halm åt dem. Och imorgon efter jobbet ska jag sno åt mig ett par grangrenar att fixa som deras krypin i samma hörn.
Annars kutar de små runt och pickar åt sig alla frön de ovansittande fåglarna sprätter ut.

En skål med ihopmixad "grejs" bjöd jag på förut idag och det var väldigt populärt både av undulater, kakarikis och vaktlar kan jag tala om.
Röran bestod av Persilja, groddar och div undulatfrön som varit blötlagda sedan igår.
Jag sköljde fröna noga och sen körde jag allt i en mixer.
Jisses vad de glufsade i sig:)!

Kinesisk dvärgvaktel.

Igår fick de den sista våtarven från trädgården och den var lika poppis den!

Här sitter Agda och glufsar i sig mixen.

En kort sväng i skogen...

...men jag gav upp rätt snabbt då älgflugorna va på mig i huvet som myggor på sommarkvällarna!
- Håll er till älgarna ni och låt mig va ifred tack!
2 rackare följde med mig ända in i huset... usch vad äckliga dom é!

Helgen har varit helt ok och jag blir alltid lika förundrad hur fort den svischar förbi!
Ska det va så här?
Nåja, det är väl bara att leva med det antar jag.

Har inte så mycket mer att komma med just nu så, på återseende en annan dag...

Imse vimse...

...spindel!

Adam blev kvar hos oss...

Äntligen har han fått en vän...en tjej!
Får jag presentera: Kakarina:)!
Hon sitter till höger i bild.

Städdag...

...det man inte orkar när man jobbar får man ta sig an på friveckan!
Hela förmiddagen gick åt att röja upp här hemma.
Fick god hjälp av barnen medans fadern i huset låg med skall/ nackvärk igen.

Sen var det dags för spagetti o köttfärssås innan Moa och A drog på bandyträning.
Emil skjutasade jag till en kompis.

Efter det kunde jag gå ut till pippina och storstäda där också.
Ut med skyddspappret från golvet och dammsög alltihop.
Måtte deras ruggning snart vara över;)!
Torka bänk o element, diska skålarna, vattna blommorna och plocka lite med allt möjligt.
Ska gå ut dit strax och stänga luckan ut till voljären och köra igång elementet för natten.
Idag när jag kom ut var det 12 grader därinne vilket är helt okey då jag satte elementet på 10 igårkväll!

När jag höll på som bäst därute slog det mig att de låter inte som undulater så mycket längre.
Mer och mer pilfink i det kvittret;).
Till saken hör att det är en flock med pilfinkar som gör dem sällskap på dagarna och de rensar backen på fröskal jag slänger ut... ett och annat frö finns ju kvar i skålarna.
Och som härmapor ju undulater är så tar de ju efter direkt.
Det var Svarten som började i somras men nu har alltså de flesta tagit efter och visslar på som kompisarna utanför.
Kul.

Tvåan håller tungan rätt i mun!



Koncentrerad i lyftögonblicket ;)

Ruskigt ruggigt...

...ute i fågelhuset just nu!
De vuxna ruggar och de unga ser inte bättre ut dom.
Där håller deras fjädrar fortfarande på att utvecklas å ser snartlikt ut som ruggning.
Lutinohonan har lagt på sig efter alla nio ungarna och börjar nästan bli för tjock.
Likaså ett par andra där inne.
Blir inte fler solrosfrön nu på ett tag förutom det som redan finns i den färdigblandae maten då.
Fransesco sitter mest i ett hörn och ser sjuk ut, men jag vet att det är ruggningen som gör honom slö.
Hade jag inte vetat bättre skulle jag tro att varannan fågel är dålig därinne;)!
Men, men det blir snart bättre... Här följer några bildexempel:

Fransesco uppe i sitt "ruggarhörn"

Fransesco och bästa kompisen Rainbow, de är som ler å långhalm:)

Lutinohonan har fått hull efter sina nio ungar och är på gränsen till att bli för fet...

Han somnade nyss i min hand...

jag såg att han blev konstig i buren. Lade vingarna rakt ut och lade sig ned på botten med hela kroppen. Jag tog upp honom...han lade sig raklång med fötterna rakt utmed stjärten och vingarna om sig utmed sidorna och tog några andetag och sedan föll huvudet slappt ned.
Det gick så fort...nu är det över.

Lite sorgligt denna fm...

...jag brukar gå till fåglarna å släppa ut dem när barnen går till skolan.
Så inte denna morgon.
Låg kvar i värmen under täcket och somnade om.
Hade nog gjort varken från eller till om jag gått ut tidigare,  men när jag kom ut nu vid 10 sitter den gröngula hennen som hjälpte Lutinohonan med sina nio bebisar för bara några veckor sedan, på golvet uppburrad och blundade.
Jag förstod direkt...
Han pep lite när jag tog upp honom och ville krypa ur mitt grepp men så fort jag öppnade handen blev han stilla igen.
Bara satt där blundandes.
Instinkten att bli fasthållen är stark även i dödens andetag:(

Igårkväll när jag var ut och släckte och låste satt de å pep och småkuttrade.
Ingen av dem såg ut att må dåligt.
Lite uppburrade var de ju allihop då det var sovdags.
För jag är väldigt noga med att varje gång jag är ute ( nästan) se på var och en att de ser ok ut!

Nu sitter jag här med kraken i en bur bredvid mig i värmen och stillheten med en handduk över burgallret för största möjliga ro!
Jag har inte mycket hopp om jag ska vara ärlig, vet att det brukar gå fort när de är så dåsiga som han är nu.
Jag följer tidigare råd vid sådana här tillfällen att ta in och låta dem få värme, mörker och lugn och ro. Kanske har han bara flugit in i gallret o är lite lullig... men nej.
Jag har sett det förut.
Så sätta honom i en bil nu och åka iväg till veterinär och med underökning osv.
Allt ståhej.
Det är inte värt det, skulle plåga honom mer än där han sitter nu faktiskt!
Han somnar snart in  :´(.

För en tid sedan behandlades han för näbbskabb som de ju får ( berättade veterinären) om de har en brist i immunförsvaret.
Kanske är det detsamma ( i.försv) som gjort honom svag nu?
Skabben är ju borta.

Lilla gubben............................... en tår släpper just ögonfransarna.
Ska ringa en vän.

Valdemar...