Ja, det var ett himla stojj nere vid ån imorse.
Gässen tutade och kråkorna kraxade. Harry våran katt kom som ett jehu med en kråka efter sig.
Tog kameran och gick ner dit för att se så inte Kanadagässens ungar låg risigt till.
Såg två ensamma vuxna simma därute o blev lite orolig att något hänt...
Gick till grannarna som satt å gottade sig på sin alltan.
Då visade de mig en liten kråkunge på andra sidan staketet.
Aaaa, så det var därför det var sånt liv.
Lilla kråkan var så liten.
Tror inte den var hälften så stor som sina föräldrar, så yttepytt och den satt blick stilla.
Bara ögonen som blinkade.
Jag knäppte några bilder och gick därifrån.
Högt upp i ett träd satt mamman eller pappan o skrek ut sitt missnöje.
Eller kanske lockade den på sin unge?
En stund senare gick jag tillbaka till ån och fick då se ett par gäss till och DÄR var deras ungar:)
Allt frid och fröjd alltså:)!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar