Sista Maj...

Måsarna härjar, småfåglar kvittrar å piper i varenda buske och träd. En högtryckstvätt surrar någonstans, ungarna är småtetiga mot varandra, lätt korsdrag i huset, vattenspridaren jag drog på för lite över en timma sen fräser och staren går runt vattenstrålarna och plockar mask. Solen flödar. Vi är lite smårossliga i hals och näsa allihop. Jag längtar ut så nu stänger jag av här å går...

Min oas!

Foton: Linda Friman.

Solmyggpool.

Ikväll var det knotten å myggen som tvingade in mig, till slut. Andreas o jag har pysslat med poolen och underlaget blev inte bra så istället för en rund har vi en båtformad sådan. Det gjorde att överdraget var ett helskotta å få på! Vidare har jag vattnat de blomster som finns här. Pillat och petat, rensat lite. Strosat mest, för någon större möda har man ju inte pallat med. Inte ens i kvällssolen. Jädrars va den har tagit idag! Natti!

Karlskrona.

Jag tog flera bilder av den här byggnaden i Karlskrona. Olika vinklar. Men på alla ser det ut som om den lutar? Här är den som lutar minst.

Det sket sig.

Nu börjar den nejjiga perioden för ett tag! Barnen vill absolut bada i vattenspridaren och jag säger absolut neeej! Det är svinkallt vatten än så länge och dom luktar dy om de är i det. Så det är nej! Man får ta att "man är dum i huvudet o jag hatar dig".

Tog en paus nyss och vem kommer inspringande om inte Emil? Jag ska ha badbrallor på mig. - Jasså? sa jag i frän ton. - Ja jag fick för pappa kvittrar han. - Kom inte å gnäll för mig sen om du blir dålig! Och det är pappa som får va hemma om ni blir det, svarar jag.(högt så han hörde ute i garaget)
Komunikation är så bra tycker ni inte? Om den finns ;) vill säga!
Funkar inte mamma så går vi till pappa... det funkar i de flesta fall.

Tänk er mig som lugn? Omöjligt!

Jag fnittrade mig igenom Gastron! När plastringen man får i munnen för att inte bita sönder instrumentet kom på plats gjorde spykänslorna det också. Så det var bara för dom att trycka i mig 2.5 mg lugnande. Hade velat slippa men det blev ju lite yrsel så här mitt i vardagen, jag tackar ja! När jag blev vid mina sinnes igen låg jag i korridoren å glodde in i väggen. Äh, tänkte jag - bäst att passa på medans kroppen är avslappnad, så jag dura av en stund. Ca 20-25 min. Snarksnark. Sen började jag fnittra igen! Läkaren satte sig på huk bredvid mig och log sitt bredaste! Kunde väl inte annat eftersom jag va så lyckelig! Magen såg fin ut och ett prov har tagits från tolvf.tarmen och svar väntas om 2-4 veckor. Sen väntas tid till en röntgen.

Såg att min kära indian varit här...tycker om! Ska väl se till att "titta" förbi snart, kram så länge!

Kryddan!

Imorgon ska det sväljas slang! Nervös? Nä, det är jag inte. Men jag är sugen på nåt sött att äta. Visst får jag äta men inte efter tolv inatt. Fast det är bättre att vara på den säkra sidan så jag har inte ätit sen middagen. Druckit saft, vatten, lite kaffe, mera vatten. Så det blir väl ett farsligt spring och skvättande inatt?
Fick finbesök tidigare ikväll. DU är för go!(Det var Andreas han sökte men han var ju iväg med Emil på fotbollen) En riktig myspyskille är inte varje dag man får prata med? Lovade att komma förbi nån dag å kolla på deras nybyggda hus, tillsammans med hela familjen.
Vet du vad? Du och våran katt Benny har samma stil när ni går ;) Lite slängigt och vingligt haha! Natti...

Maskinell förstörelse.

Foton: Linda Friman.

Inget var sig likt när Suss å jag åkte till berget Andreas å jag gifte oss. Totalörstört var det! Det som var ängar med stig och stenmur och rösen var helt borta! Utsikten var inte heller densamma. Om det är "Gudruns" förtjänst eller mänsklig faktor vet jag inte? Mitt hjärta gick i alla fall sönder en smula...vägen ni ser på bilden var ingen väg förut, den har endast tillkommit för att frakta ut timmer. Åh, det var så fin ängsmark förut. Som taget ur bröderna Lejonhjärta! Nu, borta!

Faktiskt!

Det har NI säkert redan märkt...och inte sagt något? HM! Jag skriver ju faktiskt ordet FAKTISKT hur mycket som helst? Lika irriterande som när folk säger LIKSOM efter varje mening, TYP!

Det va speedway i stan, vi kom hem för ett tag sen. Vetlanda vann och det va ett jädra drag på motorstadion ikväll! Men vad gjorde vi? Hamnade i fel klack! Det var mest Dackarnafantaster där vi satt. Fast ingen glodde snett när det blev femettor till "oss". Då skriker man sig hes!
Det skulle varit i fotboll det? Då hade svenska flaggan sett blek ut jämfört med oss tror ni inte? (Och fått benen i paket.) Fördomsfull? Nähäää! Fast mitt hjärta klappar mest för sånt i motorsportsväg...Brorsans grabb var med och körde ett par varv på sin hojj innan det drog igång( alla de yngre gjorde det) och jag blev mäkta stolt! -Det där är min brorsas son, fick de närmaste runt oss veta. Talang 2008 kan slänga sig i väggen! Lägg namnet Anton Bredin på minnet...Natti!

Söt sak va?

Foto: Andreas Friman. Detta ÄR Sveriges minsta bil faktiskt! Visst e´den söööööt!?

Owegubben då!

Stackars! Mamma är ängslig. Owe är dålig! Jag blir också orolig...väldigt orolig faktiskt! Men man måste tro att det går bra? Han får hjälp nu! Men mor känner sig så ensam. Önskar att vi bodde varandra närmare vid såna här tillfällen! Skickar många styrketankar till dem båda! Kram kram kram!

Ett fenomen!

Foto: LF Här står jag och smörjer mina lår. Inget konstigt med det kanske men när jag tittar ut i hallen i spegeln får jag se att det RYKER om mig?! En snabb tanke om jag höll på att självantända! Tar ett tag på magen. Samma sak där. Försökte göra rökringar med naveln men det gick inte. Fast det puffade till när jag tryckte där. Det var något nytt för mig så ni må tro att insmörjningen tog tid! Jättekul hade jag... faktiskt!

Vännernas fåglar.

Så här bra har mina vänners fåglar det på sommarn. Lika mycket utrymme har de på vintern fast inne! (Alla är inte med på bild.) Heder till såna djurvänner! De har ett gäng undulater också och de har sin Stora bur på alltanen. Det går att gå in i den också utan att böja nacken. Applåd! Alla skulle bry sig som ni! Voljärens mått är 200 cm gånger 600 cm och 180 hög.

Löskokt eller nyplockat?

Den här oätliga sörjan fick mor till frukost när vi var i Karlskrona. Frukosten var som annars på hotell det bästa på hela dagen! Men det här ägget hade knappast nuddat kokvattnet tror jag! Det rann ur det lilla hålet i skalet och vitan var precis genomskinlig fortfarande, ja ni ser själva, uschajaj!

Saknaden är fortfarande stor!

En kompis från förr har ettårig bröllopsdag idag. Mormor Vivan skulle fyllt 91 (tror jag) om hon levat. Som jag saknar henne! Jag ser hur hon tar på sig och "skyfflar" iväg till Torghallen. Man hann knappt med där! Eller när vi gick till hjorthagen, det var ett måste när jag var yngre. Tror inte hon ville gå alla gånger men hon gjorde det ändå. Eller vi gick fram till tant Karin och hälsade på. Man träffar inte Raija och Antti så ofta sen hon försvann. Eller kusinerna. Det är lite trist ibland. Saknar Mariefred och sommrarna där. Ett favoritmotiv att teckna var kyrktornet och svalorna och kajorna runt. Hur många gånger som helst satt jag på balkongen på Nygatan 5b och njöt med pennan och blocket. Lilla ångloket som tjöt...det var sommar det! Hon kom med kaffe och världens godaste, hembakta bondkakor och skorpor. Jag kan fortfarande se henne där hon går bland kastrullerna på sitt jobb, svingar dom som om de inte vägde någonting. Hon älskade att laga mat. Lilla mormor! Hon dog när Moa var runt året. Men som man säger: Hon lever inom mig...

Låt bollen gå i mål.

En boll är satt i rullning. Måtte den inte bli skruvad, börja studsa eller kastad tillbaka. Nä, lugnt och fint i mål, tack...jag hoppas den gör det redan idag faktiskt. Både för mitt mående och hoppet om "de storas" förståelse och och omsorg av "de mindre".
Det var nog inte halsfluss, på tal om något annat. Bara något annat envist som härjat i halsen sen jag va i Karlskrona. Igår kväll var jag säker på att det var det, hade så ont. Och idag verkar det ha vänt igen. Inte så plågsamt att svälj längre. Och det gör man ju hur mycket som helst. Sväljer, sväljer och sväljer!
Igår såg Moa och jag en vacker liten sak! En liten, drygt en decimeter lång huggormsunge. Ljust, ljusbrun med brunt fint sicksackmönster på ryggen och gula ögon precis som på bilden. Andra huggormar jag sett har ju skiftat i färg också (fast aldrig så här ljusa) men där har sicksackmönstret alltid varit svart eller mycket mörkare. Men tror ni kameran va med? Moa fick springa snabbt, snabbt och hämta min mobil,(för digitalkameran är ju pajj) men den lille rackaren ville inte vara kvar och jag ville inte mota den som ni förstår, så det var tråkigt. Det blev ingen bild! Åh dom ögonen hade jag velat zoma in! Riktigt farliga var de fast de va så små! (Jag sitter faktiskt å håller upp fötterna nu när jag skriver det här, hahaha!)Jag gick hem å drog på mig stövlarna och gick tillbaka och letade lite men ville inte kliva runt för mycket. Hade ju inte varit roligt att trampa ihjäl den? Men en fin bukett liljekonvaljer med skogsviol blev med hem. Den var till svärmor från Andreas. Han bad mig. Och han tvättade min bil så jag tyckte det var ett bra "byte".

Vann SM!

Helt kort: Leif Petersson vann SM i "trimmatklassen" 2 WD. Det var han som Andreas, Mattis m.fl. skruvade åt i helgen. Och Emil har inte kommit hem än! Andreas kom för ca 1 timme sen. Att nu är "luen" trött när han kommer hem. Och i behov av långdusch för att få av allt rallydamm! Och vad munnen kommer att gå på´n, hahaha! Å sen blir det tvärtyst mitt i en mening med snark som följd? Nu är han visst på G här så det blir inte mera här idag. Go natt med er.

Längtar.

Foto: Linda Friman. Vad tomt det är när mina killar inte är hemma i alla fall va? Moa är inte heller inne och det är inte jag heller igentligen, skulle bara in å spraya näsan. När jag kom in insåg jag att det vore inte helt fel med en paus från solen. Sen Thailand tycks jag inte kunna få nog! Jag som aldrig varit nåt för att vara i solen förut? Konstigt? Och ja, jag vet...inte vara i solen när man e´ förkyld! Då gror det igen ännu mer. Eller är det bara en gammal skröna det där att förkylda "männsker" inte ska va i solen? På bilden ska jag få en puss och tro´t eller ej, jag fick den i sista sekund. Han insåg väl att min snabel inte skulle va så god att bita i trots allt! Där är han ca 3 år. Tror det är den bästa bilden jag har. I alla fall den käraste! Har en på Mosing också men den får vi ta en annan gång.

Äntligen!

Som jag trodde...idag har våran fantastiska Kaprifol slagit ut! Synd bara att min digitalkamera har pajjat. (sand från thailand) Ska försöka ta bild med min mobil sedan men den gör ingen rättvisa tyvärr.

Motorintresset ÄR genetiskt!

Foto: Linda Friman. Här är vi på Folkrace i Vimmerby 15/7-07. Lilla ljushuvudet på bilden klev bara rätt in i folkhopen och tog platsen vid staketet. Vaddå? Han såg ju inget där han var först. Sen hade han inte brytt sig om ifall vi försvann heller. Han satt som trollbunden där länge! Men så knep det till i godistarmen och han banade sig tillbaka till oss och det blev korv, godis, läsk. E´re fest så e´re.
Hoppas de kommer iväg på Rallyt idag annars är grabbens liv förstört! Andreas är ju där och har varit sen i Torsdags. Skulle skruva åt nån...Så ska de ses senare idag och Emil följer med honom det sista och sen hem i eftermiddag/ kvällningen. Och han har STENKOLL den lille killen. Vet precis när han var på de olika tävlingarna, ja, kanske inte med datum och så men vilken bil som körde av där och hur den bilen vann osv. Andreas kan säga nåt om någon tävling och Emil fyller i. Han har varit på otaliga tävlingar i sitt liv redan så jag kan inte fatta hur han kan minnas och hålla isär tävlingarna! Men hans far har ju det där i sig också så jag "skyller" det på generna :)
Moa och jag tycker också det är kul men mer som vanligt folk tycker det är kul att åka på tävling om det är i närheten. För det är ju lite folkfest det där?! Om folk bara ville va så snälla att lämna ölen hemma? En del riskerar ju verklingen både liv och lem då de är ute å kollar!
Stod vid start för några år sedan som funktionär. Det va i Järeda. Jag fick springa ned i en av böjjarna där det va markerat att publik inte fick stå. Fulla och "glada" deklarerade de att det skulle väl jag skita i om de stod där, men efter ytterligare munhuggning knotade de sig därifrån. Ett par bilar senare drog en kille från Norge i en Subaru rakt ut där de glada gossarna stått bara två minuter tidigare! Och efter ytterligare några minuter stod dom där vid bilen (som fick bryta) och tittade på rallyt igen. Suck.

Snudd på gnällblogg nu jö!

Så är det. Känner mig febrig, övre tandraden känns "trång" på nå vis, kranen rinner, halsen svider och rösten e´tunn. Den försvinner nog snart. Då blir det lugnt här ett tag! Då får jag la gnälla här istället!? Snälla? ÄH, det är min blogg så jag gnäller hur mö ja vill! Pip och gnäll...så...färdiggnällt!
Träffade en kär f.d. arbetskamrat idag M.N och hon kände först inte igen mig. Men så fort jag kom tillräckligt nära kändes det igen och det blev stora kramen. Jag har alltid tyckt om henne. En annan gammal j.kompis va också med henne. Lika go hon! Ja, det är många år sedan vi jobbade ihop. De är i pension nu. Jag slutade nere i Nyboholm - 95, efter åtta år där...
Nu är klockan 20 och solen lyser fortfarande förföriskt. Nere sitter min lilla flicka o ser på Bee movie. Pluttefisen ska sova hos farmor inatt, för att imorgon bitti följa med farfar Kennet och Tobbe på rally i Ljungby.(tror jag att det va) Ha en bra fredagskväll nu hörrni! Själv ska jag snyta trynet och rycka upp kragen! Tja så länge...

TÅLAMODET TRYTER!

Jag blir så trött! Här skrev jag världens inlägg nyss och det försvann i tomma intet när jag skulle lägga in det! Det handlade om läkare som har noll koll! Jag har tre barn, enligt dom! Två om de frågar mig:) -05 gjorde jag en gastroskopi. -06 om man frågar dom. Jodå, de har koll. Mina bullriga, svullna tarmar är ordentligt undersökt nu, det kan jag ta! Men den skärande smärtan som jag har stundtals på vänster sida vid naveln går de bet på! Jag köper inte att det skulle vara ärrbildningar efter att ha fått flera rullar hylspapper över magen för flera år sen. Då ska de VISA mig de ärrbildningarna! Rullar jag över på magen på nätterna(i sömnen) så vaknar jag helt kallsvettig av smärta! Ligga å läsa på mage går inte. Luta mig över något så tyngden är mot det stället är inte att tänka på heller. Det har till och med hänt att yrsel satt in om trycket mot magen blivit för stort. Byxor som går dit...icke, sa Nicke. Efter en ny gastro nästa fredag väntar en ny röntgen och det vore väl själva sjutton om de inte kan VISA vad som gör så ont! JAG GER MIG ALDRIG! DE SKA HITTA DET! Och inte komma dragandes med Mirtazapin som jag fick förra året då min sömn blev helt uppochner efter den dumma Helicobactern. (som hälsade på i magen.) Då spydde jag på nätterna också! Och det är märkligt? 2 månader efter behandlad kur mot det så fick jag gå på efterkontroll. På Labbets dator gick att läsa att den kontrollen ska tas TIDIGAST 6 månader efter behandlad kur! (Jag "snokade" inte i den, jag stod bredvid sköterskan när hon "skummade" igenom texten för hon visste inte vad hon skulle ha för rör till provet. Det kunde jag också talat om men det finns ju gränser?)
Fick igår höra (av en trevlig läkare faktiskt) att jag är förvånadsvärt insatt i vad som gjorts och inte gjorts med mig genom åren. Varför skulle jag INTE ha KOLL? Vet att det finns folk som lägger sina liv i händerna på sjukvården och det är väl inte helt fel, men det är MIN kropp, det är ju JAG som KÄNNER den BÄST! Så varför undersöka "foten" när det är magen jag har ont i? Nä, inte riktigt så, men ska det va så svårt att hitta felet när jag kan precisera vart det är? Men som jag sa: JAG GER MIG ICKE! Fast det tar på psyket det här...är faktiskt helt slut!

Du lilla ladusvala.

Mor skrev i sin dagbok idag om svalorna...igår släppte jag ut en liten ,stackars ladusvala som av någon anledning flög i fönstret inne i tvrummet. Hade inte haft öppet så förmodligen har en av våra katter tagit in den, stackarn! Så otroligt fin den va! Det svarta glänste i blått och det brunaktiga i rött! När jag öppnade flög den ut med ett kviddevitt och var borta. Måtte du få en fin sommar!

Naturvigseln.

Jo, go vänner. Det var faktiskt så att prästen blev försenad till våran vigsel. Han hittade oss inte! Så pappa och Andreas fick ge sig iväg och hämta honom. Det var en jättevarm dag och jag var allt lite orolig att sminket skulle rinna av mig där jag stod och väntade. Tänk att välja ett sånt ställe att gifta sig på? En stig genom skogen upp på ett berg, tur att alla kom upp! Lite slirigt var det på det brantaste stället. Inte helt lätt i klänning och hala skor med klack. Jag noterade att naturen var uppbökad på flera ställen och hoppades att vi inte skulle stöta på vildsvinen som orsakat det. När vi kom fram till berget och tittade ned såg vi ryggen på ett som sprang iväg så det knakade. Allt gick bra. Slutligen var de tre vittnena och präst på plats och vi blev vigda. Jag minns inte mycket av den tyvärr. Bara att Magnus (prästen) talade så vackert till oss och att jag var genomvarm av solen, inte kunde se mig mätt på utsikten under tiden och lycklig när det var klart! Ca trekvart försenad rusade Magnus iväg direkt efter fotograferingen, till nästa uppdrag denna jättefina dag. Skulle tro att han inte glömmer den på ett bra tag? Det såg lite kul ut när han kom med upplyfta prästkläder genom skogen. Vägen tillbaka då? Det hade inte varit kul om någon satt sig på rumpan och åkt ned för den brantaste delen av stigen! Jo nu, men inte då! Efteråt åt vi en jättegod middag på Östanå Wärdshus och då var barnen med också som under tiden av vår vigsel fick stanna hos en granne. Vi tordes inte ha dem med där uppe på berget. Moa var ju bara tre och Emil ett å det hade inte blivit någon ro för någon att ha haft dem springandes där det kan jag lova!

10 årsjubileum...

Ja, då har vi haft tio år tillsammans.

21 Maj är vårat datum!

Vi blev tillsammans då - 98.

Förlovade oss då - 00.

Så knöt vi de giltiga banden - 02.

21 MAJ!

Och på den här platsen stod vi med prästen, vackert, eller hur?

Foto: Solvieg.

Grönt ÄR skönt.

Foto: Linda Friman.

Så här såg det inte ut 7 April i år när Moa o jag såg uttern! Då var det under vatten alltihop...Lite ändring i vårbacken har det också blivit om ni vill gå bakåt och titta? (http://lindafriman.blogspot.com/2008/05/vrbacke.html) Snart är det en sommarbacke. Skulle tro att nästa bild jag tar så är det kor därinne.

Lilla jag.

Vid foten av denna stora ek står faktiskt tre personer! De viktigaste i mitt liv (finns fler men ej på denna bild tyvärr) Min största önskan är att jag vore som denna ek. Stadig i stormarna och aldrig ge vika fast en gren knäcks ibland...

(klicka bild)

Sovmorgon.

Emil "blidde"inte med till skolan. Ont i magen. Han mådde tjyvtjockt igår kväll också. Jag får väl åka till jobbet när Andreas kommer hem? Runt halv fem så där. Moa studsade upp när vi väl vaknade, kvart i åtta. Tog lite sovmorgon bestämt. I en rasande fart tog hon på sig kläderna men när hon kom till strumpavdelningen tog det tvärstopp! Vaddå sitta och pyssla med strumpor det är "fingrar" på? Där ska varenda tå i och de är lite trånga så hon får ju dra i tå för tå. - Ta några andra gumman, bad jag. De tar för lång tid. Utan protester hämtades andra strunpor. Vad gjorde Moa då? Jo, då var byxorna tvungna att vikas på ett speciellt sätt och petas ned i strumporna istället. Haha, kul! Sen skulle det packas saker för hon ska med kompisen S hem efter skolan. Docka, med kläder och täcke i en korg. Apan fick stanna hemma. Det är ju gympa idag också så det blev mycket att bära! Kulorna packades ner i skolväskan de med. Dom har ungarna verkligen roligt med på rasterna, fast reglerna är inte de samma som när jag va liten. Eller så har jag glömt hur de var?

Vid vägkanten på väg hem.

Foto: Linda Friman.

(klicka bild)

Även det som är litet i naturen kan vara bland det vackraste! Kolla vilka fantastiska färger!

Helgen med gänget gick alldeles för fort och vi var alldeles för spridda. Några bodde där, vi där, andra bodde långt bort, en del på gångavstånd från oss. Spridda skurar alltså. Stämman gick bra men inte så mycket folk. Föredrag med Clas, Håkan och Anders. Styrelsemöte hade vi också. Som vanligt käkade vi tillsammans efteråt. Sen blev det inte så mycket mera...jag saknade dem allihop redan då jag vaknade imorse på hotellrummet. Knep faktiskt lite i magen! Vet ju att det kan ta lång tid till nästa gång vi ses om det vill sig så...Min lilla kära indian fyllde år igår och hela Norge höll på henne och jag har förstått att hon blev ordentligt firad av många! Har lovat att ta med henne ut på middag framöver. Hoppas hon fick blommorna ordentligt! Imorgon fyller en annan vän. Grattis S.A! Jag är sketslut, så här sätter jag nattipunkt

Nu regnar det.

Foto: Linda Friman.

(Det regnade en gång när vi va i Thailand också, klicka.)

Nu faller ett stilla regn här. Äntligen! Man kan nästan höra hur gräset sörplar i sig de dyrbara dropparna. Bevattningen har fortfarande inte satts på här, så nu får fröna Moa hjälpte mig med en chans att gro. En svartvit flugsnappare sitter å ropar i lilla björken och andra fåglar hörs. Kan se framför mig hur de burrar och putsar sig, vickar nöjt med stjärtfjädrarna, glada att bli av med lite ohyra och damm. Min stora fina kaprifol slår väl ut med det snaraste nu! Det ploppar lite i stuprören. Smattrar lätt på garagetakets plåttak. På gatan kommer massor med bilar för det är dags för Uv- scouterna att samlas ännu en kväll. (Moa sprang precis dit.) Synd att det inte är tal om samåkning, det är en väldig trafik dessa dagar. Och en del har inget hum om vad 30-skyltarna står för heller. Jag har grus i ögonen och kroppen är slut. Skulle kunna somna nu. En morgon kvar. När jag kommer hem får jag krama vänner! Härligt!

Nere...

Låg. Såå låg, är jag nu...EN mening och den raserade all styrka jag trodde att jag hade fått? Har mått bra så länge annars. Varför låta EN människas ord påverka så mycket? Men det är väl så att man ska inte få må bra, en längre tid? Blir man för "hög" ser någon eller något till att peta ner en...

Sicken eftermiddag.

Foto: LF

Då har ett år som klassföräldrar gått. Nya valdes ikväll. Tänk, till hösten börjar våran "pluttefis" i ettan!

Det var dramatik strax innan föräldrarmötet. Höll på att komma försent och jag stod för fikat! Det tjöt och tutade förbi här och jag vet inte hur många uttryckningsfordon det var?Rätt var det är hör jag grannen - DET BRINNER!

Sprang ut på balkongen och fick syn på denna tjocka vidriga rök...mitt hjärta slog hårt och min enda tanke va: måtte det inte vara ett hus. Och att ingen kommer till skada! Det va en gammal lada som brann. Men tydligen fanns det en del där inne som inte går att ersätta, så tråkigt! Men huvudsaken är att ingen kom till skada. Det pratas om att en av gårdens hundar sprang till skogs å jag hoppas den törs komma fram igen...mina tankar går till familjen där. Hur det än är så är bränder en tragedi! Jo, det slutade med att jag fick åka i förväg till skolan och Andreas och barnen fick komma senare. De va å kollade vart det brann för det var svårt att säga härifrån. Sen blev de nästan instängda av brandbilar o polisbil. Hm, men de slingrade sig förbi.

Bingolotto 3 maj.

Mobilbild: LF Det va en superkul kväll.

SOL!

Ni tror väl inte jag gör annat men idag har jag legat i solen igen. Under täcke och med kudde. Kan inte låta bli. Fast vindarna är lite så där så håret på armarna reser sig (därav täcket.) Det är det skönaste som finns att låta strålarna värma ansiktet, slumra en stund. Det är sann avkoppling så här en vardag! Inne brummar tvättmaskin och diskmaskin. Så lite "nytta" gör jag allt. Hahaha, jag har det för bra! Imorgon börjar allvaret igen. Förmiddag. Fredag åsså. OCH när jag kommer hem då så har förhoppningsvis Håkan och co kommit och väntar på mig? Så bär det iväg till Karlskrona över helgen med gänget! Sen jobbar jag fram till nästa frivecka. Sade jag att jag har semester om sex veckor? Hehehe, nu va jag nästan lite retfull? Nåja, semester tackar jag inte nej till fast det är väl tidigt? Jobba hela sommarn sen när alla andra har semester hur kul blir det? Andreas semester startar när jag börjar jobba igen...Men som jag sa: - Jag har det för bra, mmmmmm. Tjingeling!

Nu blommar det!

Foto: LF

De här vackra blommorna fick jag av min faster för tre år sedan och de blommar som finast nu. De har spritt sig så pass att jag måste dela dem snart och plantera på flera ställen.

Hjärteknutten!

Foto: Linda Friman.

Så här är det...DET HÄR är mitt hjärtas knutte. Han som kom på besök för ett tag sedan? Min goe far! Han köpte den (BMWn) på julafton och har varit som en mussla om det, tills han stod utanför häromdagen. Spjuvern!

Otillåten gäst kom inatt. Igen.

Den här friveckan har varit så skön att ha. Den har räckt länge på något vis.
Inatt fick jag stänga så kattluckan inte kunde öppnas för den obehöriga svarta katten. Han har kommit in förr. Kl tolv inatt hörde jag Jörgen fräsa o morra i hallen. Jag knackar till på rutan och får se den svarta springa iväg runt knuten vid boden. Jag vill inte ha honom här och det blir slagsmål inne, usch. Harry tål dom och han vet ändå vart han hör hemma. Han är bara här och sover och tar sig en munsbit ibland...faaast jag brukar inte tillåta andra katter, men med Harry är det på nåt annat vis Mina bråkar inte med honom och han stör inte heller. Märks knappt. Rätt vad det är kommer han någonstans ifrån, sträcker på sig, säger hej och går hem...

Nä men titta...

http://www.kossan.se/roliga-filmer/barn_skrattar_naer_den_andre_hickar.htm och här med: http://www.kossan.se/roliga-filmer/bebis_raedd_naer_pappa_fiser.htm va goa de är? Med det säger jag Natti natti. Ses imorgon...

Kusiner.

Foton: Linda o Ida.

På förmiddagen packade jag bussen med cyklar och barn och åkte till Pauliström. Det blev en heldag med kusinerna. De cyklade och Emil och Gabriel tog en egen liten sväng på tu man hand så först fick syrran hoppa på sin cykel å kolla. Inte ett spår efter dem. Så drog Peppe iväg på fyrhjulingen och va borta en bra stund. Han hade till slut hittat dom vid butiken. Vi käkade korv och fick senare glass. Jag fick ett fotbad av söstra mi med scrub och lotion. Det va så gött och jag trodde aldrig att någon skulle kunna hålla på med min fötter. ELLER ATT NÅGON SKULLE VILJA DET! Men jag skrattade inte ihjäl mig och hon klöktes inte heller. TACK DET VA UNDERBART! Sen satt vi i solen medans barnen roade sig med allt möjligt kul. Det hände något med systern i solen tror jag för hon skulle ta ner något från torkvindan och drog helt enkelt av röret. Rakt av bara! Förhoppningsvis återgår hon till det normala när det blir molnigt igen. Men reta henne inte innan det, hahaha. Peppe och jag klurade lite med deras dator. Men det gick inget vidare. Så var det dags att åka hem men först satte sig alla ungarna på Peppes "jagvillocksåhaensån" fyrhjuling och de ville knappt kliva av sen. Moa o Emil slocknade halvvägs hem, helt färdiga. Emil höll på att glida ur både bälte och stol men jag fick tag på honom och drog försiktigt honom till rätta. Då slog han upp ögonen och sa: Vi tar en isglass när vi kommer hem? Det verkade på honom som att han inte var medveten om att han sovit.

Första tricket.

Innan dagen var slut stod han även på bakhjulet när han åkte åt ena hållet och på framhjulet åt det andra...när han satte andra foten där fram svettades jag rejält men han redde ut det och sen gjorde han om det flera gånger. Ska nog köpa arm, handled och knäskydd åt kaxpellen! Moa har, men de är ju rosa så det är bara att glömma att han skulle låna dom. Inte ens tillfälligt. Moa ja, hon blev inte med "ny" cykel igår. Den de va å tittade på va ju i samma stl som den hon har redan så...

Lycka är en sprillans ny cykel för en sjuårig kille!

Lycklig kille med ny cykel. Moa har alltid fått nya, nu var det hans tur. En aning för stor är den allt för han orkar än så länge inte dra upp den på bakhjulet, men det tar nog inte många dagar förrän han får in snittsen! Moas är också för liten och vi ska åka till Alseda i em och titta på en annan. Visserligen begagnad men hon förstår det och den lär vara som ny så det är lugnt. Invid växthuset ligger Benny vid liljekonvaljerna och de första blommorna slog ut idag! Det är mina mormorsblommor. När jag ser dom så ser jag henne också. Lilla goa saknade mormor Vivan! Hon sade aldrig ett ont ord! Idel godhet och ljusa minnen...

Grilltajm!

Årets första grillning! Det är så mysigt men det vart intensivt innan allt blev klart! Fram med grillen och tvätta av dammet, likaså med de än så länge dynlösa utemöblerna. Tur att Moa och Emil var "sugna" på att hjälpa till...kanongott blev det på tallrikarna och nu är jag så mätt att jag inte vet var jag ska ta vägen? Det lutar åt att "päsa" i solen en stund.

Sol ute vill inte va inne!

Solsolsolsolsolsolsolsolsolsolsolsolsolsolsolsolsolsol, uteuteuteuteuteuteuteuteuteuteuteuteuteuteute!

http://www.fyrbackensgreyhound.se

Välkomna in! http://www.fyrbackensgreyhound.se/HTM_LINDA.htm

En till...

När jag ändå är igång kan jag ju presentera en till, det här är Harry! Han bor i grannhuset men nu har han också förstått vad kattluckan är till. Igår kväll åkte han ut när vi upptäckte honom för jag pratade med hans matte tidigare och hon vill ha in honom på nätterna.(hos sig naturligtvis) Han jamade högt på yttertrappan men sen vart det lugnt...snark, snark, några timmar... När jag kom upp på övervåningen för en liten stund sen ligger sötnosen bredvid en hög stryktvätt och tittar inte ens upp när jag klappade honom...skickade ett sms till matte så de vet var rymlingen är. Nu ska jag gå ut med honom.

Jörgen!

Foton: Linda Friman.

Den snällaste katten i världen, det är nog våran Jörgen! Aldrig att han bitit ifrån när barnen varit hårdhänta eller Andreas retat honom. På sin höjd har han jamat lite klagande. EN gång har han bitit en person. Och det var Owe som faktiskt skulle "rädda" honom från Pollux en gång när de var här å hälsade på. Då flög han upp och högg Owe i hakan. Stackars båda två! Trodde Jörgen skulle dö en gång. Antingen hade han fått rejält med spö av rival eller blivit påkörd av en bil. En veckas tid låg han, flera veckor ömmade han rejält i ryggen och bakre regionen. Någon mer oaktsam i trafiken finns inte! (Min far har nitat oräkneliga gånger när han kör förbi här till sitt jobb!) Kliver bara på som om han äger marken han sätter ner tassarna på. Och det gör han ju! Vi avgudar den fromma, goa, lena, älskade katten! Benny som ni kan se nedanför detta inlägg stannar och ser sig för innan han kliver över.

Benny!

Foton: Linda Friman.

Lite stel, lite gammal men med kattungesinnet kvar. Gamla "Bense"(Benny) är 15 år. Han bodde här redan när vi flyttade in. Herre i huset alltså! Kattlucka för att gå in och ut som det passar. Förut hade de (Jörgen också) en egen köksbänk där kattmaten stod, men nu har han fått lite svårt att hoppa upp så nu står skålarna på golvet i stället. Finns det inget för stela leder till katter? Typ något naturmedel?

Sovdax så här på morgonkvisten.

Så skönt...ledig igen! Vill knappt gå å lägga mig när det är så här fint ute men som jag sagt förut: Jag blir ett monster om jag inte får sova! Och det vill jag inte utsätta andra eller mig själv för. Hoppas jag slipper myrorna i benen när jag lagt mig bara.

God morgon då!

Morr(n).

Foto: Linda Friman.

- Sov länge idag, sa han jag samåker med till jobbet. Jo du ,den sömnen får jag längta efter tills imorgon. Vaknade första gången 08:27, sen 10:43. Kulkul, när man har en natt kvar. Fast sen å andra sidan har jag ju frivecka igen efter 06:00 när jag kommer hem. AAAH, härliga tider, strålande tider! Och fint väder å allt? Jojo nu har man flyt minsann! Förra friveckan va ju kanon på väderfronten! Fortsätt så här kära sol! Bilden är tagen på Öland för ett par år sedan. Fast då var det roligare på stranden...I år kan i alla fall Mosing simma så henne får man väl ta upp när läpparna är blå? Så fortsätt sol, fortsätt!

När barnen var hämtade och jag stod med maten hörde jag ett konstigt "murrande" utanför och fick en överraskning som heter duga! Jag gick ut för att kolla motorljudet som lät nära och när jag rundar husknuten står det "någon" och parkerar sin BMW 1000cc framför huset. Efter några sekunders grävande i den avtrubbade hjärnan noterade jag två saker och kände igen. Så paff och glad jag blev! Vad kul att DU tittade förbi och överraskade! SÅ häftigt. Nästa gång vill jag åka med en sväng! Men inga bakhjulsfasoner det säger jag bara :)

Glassbilen har varit här, nu är alla ute och jag fick en stund för mig själv, då sitter jag här? Satt i solen en stund men en viss liten tjej härjar så mycket med de andra ungarna så jag gick in. Andreas härjade om stegräknaren. -Kan du inte gå utan den då? Muttermutter...han gick till slut. Suck.

Min lilla S40 till salu...

Årsmodell-99.
24 000mil
2.0 Turbo
AC
Alufälg, halvskinn.
45 000 kr.

Vackra Randa!

(klicka på bara) Foto: Linda Friman.

Den här vackra damen träffade vi i slutet på våran en och en halv timmespromenad. En fin avslutning! Hon heter Randa och är 2 år.

Vilken känsla det är att vara ute nu! Önskar att alla finge uppleva det...och förstår att uppskatta ljuden, dofterna, ljuset. Lägger man ihop de intrycken och verkligen KÄNNER dem så uppstår det jag talar om. Lycka och harmoni...otvång och lugn. Även när jag var liten och vi bodde i Kvillsfors så tog jag mina strövtåg för mig själv. Kunde gå i vad jag tyckte var timtal, ensam i skogen...(Men gå in ensam på en mack tex, var tortyr för mig, även långt upp i tonåren.) Samma känsla av lugn fann jag i Hessdalen i September 97, vi var där ett gäng från Ufo-sverige. Jag klev helt enkelt rakt ut i mörkret bort från de andra i gruppen. Så långt att jag bara anade deras röster, lade mig på marken, tände en cigg och bara var där uppe på platån. Jag var stark men ändå så liten där i det storslagna landskapet. På något konstigt sätt var min litenhet då bland det största jag känt någonsin...inte skrämmande. Det var insikt på något vis.

Riksstämma i Karlskrona.

Nu duggar inläggen tätt! Ska bara tala om att Riksstämman i Karlskrona närmar sig men en väldans fart och jag längtar efter att få träffa de härliga människorna igen. Håkan, Clas, Gunnar, Mats,Tobbe, Rickard, Anders, Irrevirre och MÅNGA MÅNGA fler! Härliga Ufo-Sverige! Jodå!

Tulipaner å maskeroser! Och handbroms...

Emil i grönskan och ogräset. Vet att jag borde göra något åt det där otyget som heter maskros men det känns ogjort varje gång. Om man en dag gått och dragit upp dem med rötterna och nypit bort blomknoppar från gräsmattan så nog "förbanskat" lyser det gula, fina, dagen efter ändå? På mååååånga ställen!

Och vad får jag se nu? Emilaplutten har ingen hjälm på huvudet! Ska gå å "knipa" honom direkt för jag tog bilden precis....

Inte nog med att jag är vimsig, jag är halvblind också, hahaha! Att jag inte såg det när jag knäppte? Andreas fick susa in till stan och fixa någon packning till min handbroms. Ja, till min bil alltså. Det är skönt med en bilmekaniker ibland. Billig är han också. Ett mål mat, en kram och puss som tack. Det är jädra inte alla som har det! Stackars dom som måste lämna in till svindyra verkstäder? Mm, men nu vet jag vad som väntar när han är färdig med min lilla bil. - Ska du inte sälja den snart?

Får väl kasta ut en trevare här då? Är någon intresserad? (Men vänta tills han fixat den hihi. Bild kommer snart.)